Det är inte alltid som ett företag utvecklas som planerat. En dålig affärside, felaktig timing, för lite kapital eller får få kunder kan göra ett ett företag inte kan betala sina utgifter. När ett företag inte kan betala sina skulder är det på obestånd. Företaget, gäldenären kan då antingen själv ansöka om konkurs, eller så kan de som företaget har skulder till, borgenärerna  begära att företaget sätts i konkurs. Det kan handla om  underleverantörer, banker, skatteverket eller facket om det  finns en lönefordran.

Konkursbegäran lämnas till tingsrätten som avgör om företaget ska sättas i  konkurs och  utser i så fall en konkursförvaltare.

När tingsrätten har beslutat om konkurs får inte företagaren förfoga över  sin egendom och inte sluta avtal. Istället är det konkursförvaltaren som ”tar över” verksamheten. Ett konkursbo går att jämföra med en juridisk  person. En juridisk person är till exempel ett bolag eller en förening.

Konkursförvaltaren går genom skulder och tillgångar för att säkerställa att  borgenärerna i den utsträckning det går får in sina pengar. Sedan avvecklas konkursboet. Konkursförvaltaren kan då sälja hela rörelsen eller maskiner och  inventarier styckvis. När konkursförvaltaren överväger försäljning kan han  eller hon ta hänsyn till om det långsiktigt gynnar sysselsättningen. Detta  kräver dock att fordringsägarna inte förlorar på det.

I och med att företaget går i konkurs har konkursförvaltaren laglig rätt  att säga upp alla anställda på grund av arbetsbrist. Uppsägningstiden  varierar beroende på hur länge medarbetaren varit anställd.

När företag går i konkurs är de ofta skyldiga de anställda löner och  ersättningar. Då får den anställde med stöd av lönegarantilagen ut pengarna via något som kallas  lönegaranti. Det innebär att den anställde får lön under  uppsägningstiden. Ett maxbelopp är satt till fyra basbelopp totalt.

Tanken med en konkurs är att alla borgenärer solidariskt ska bära en  förlust. Men en del fordringsägare är  prioriterade. Detta regleras i förmånsrättslagen. Banker har till exempel  ofta förmånsrätt på grund av sitt företagshypotek i rörelsens inventarier.  Ett företagshypotek innebär att ett företag ställer sin egendom som säkerhet  i samband med att man tar ett lån.

Juridiska personers konkurs medför normalt inte att  företrädare blir personligt betalningsskyldiga. Men det finns undantag: Om  företaget inte ansökt om företagsrekonstruktion eller lämnat in en  konkursansökan senast den dag då skatter och avgifter förfaller till  betalning kan företrädaren bli personligt betalningsansvarig. Företrädare  som kan bli personligt ansvariga är till exempel verkställande direktör och  styrelseledamöter.
Den som företrätt ett företag som försatts i konkurs kan få  näringsförbud om brott begåtts eller man har betett sig grovt  otillbörligt mot sina fordringsägare.

En affärside ska inte bara beskriva vad man ska göra i sitt företag. Man bör också ha en strategi för hur man ska kunna konkurrera med andra liknande företag.

Man brukar skilja på tre olika strategier:

Kostnadsöverlägsenhet – Locka kunder med att ha de lägsta priserna. Exempel på företag som har denna strategi är Jysk.

Fokusering – Erbjuda något exklusivt till en smal krets av finsmakare till ett relativt högt pris. Exempel på företag som jobbar med denna strategi är Porsche.

Differentiering – Skilja ut sig tydligt från konkurrenterna utan att begränsa sig till en alltför smal målgrupp. Att skilja sig från mängden på ett sätt som de flesta uppskattar. Exempel på företag med denna strategi är Apple.

Håll nere lagerkostnader genom ökad omsättningshastighet.

Att ha ett stort lager  kostar både i form av ökad lokalhyra, men även minskad likviditet  och förlorad ränta på de pengar som lagervarorna kostar.

Man kan räkna ut lagrets omsättningshastighet genom att  dividera försäljningen (eller varukostnaden) med genomsnittslagret till försäljningspris (eller varukostnad). Antingen räknat i antal eller i kronor.

Genomsnittslagret får man fram genom att ta (lagervärde vid årets början + lagervärde vid årets slut) / 2 eller (maximilager + minimilager) / 2.

Om man t.ex. säljer för 3 miljoner per år och genomsnittslagret är värt 1 miljon blir omsättningshastigheten 3 ggr.  Det innebär att en vara finns på lager i genomsnitt 365/3 = 122 dagar. Om omsättningshastigheten däremot skulle vara 25 gånger skulle en vara enbart ligga på lagret 15 i genomsnitt 15 dagar.

Om betalning sker kontant vid både inköp och försäljning tar det 122 dagar för den första och 15 dagar för den andra varan innan de ger några pengar. Den första varan kostar alltså ränta i 122 dagar och den andra i 15 dagar.

Den som har många produkter kan därför gå igenom vilka varor som har en ovanligt låg omsättningshastighet och rensa ut dem från sitt lager.

Den som jobbar med dropshipping har inga lagerkostnader alls för dessa produkter.

Kommer din kampanj att vara lönsam?

När ett företag ska göra en marknadsföringskampanj, produktlansering, starta en filial eller annan ny verksamhet är den avgörande frågan naturligtvis; Kommer kampanjen eller lanseringen att vara lönsam?

Det är naturligtvis svårt att veta i förväg, men  genom att göra en lönsamhetsberäkning kan man göra en rimlig bedömning. Nyckelbegreppet i detta sammanhang är täckningsbidrag (TB).

Definitionen av täckningsbidrag är intäkter minus Särkostnader. Särkostnader är de kostnader som åtgärden eller projektet beräknas ge upphov till.  Särkostnaderna kan i sin tur delas upp i fasta särkostnader och rörliga särkostnader där de rörliga särkostnaderna varierar med volymen.  Om man t.ex. ska trycka upp ett reklamblad så är de fasta särkostnaderna utformning av reklambladet, medan de rörliga kostnaderna är tryckkostnaderna och distribution.

Om t.ex. en blomsterhandel köper in ett parti med  500 julkaktusar för 10kr styck som beräknas säljas för 15kr styck och marknadsför försäljningen med en annons i lokaltidningen som kostar 500kr kan en lönsamhetsberäkning se ut som följer:

Om man kan uppskatta hur mycket merförsäljning en aktivitet kan ge kan man alltså räkna ut hur stor den fasta kostnaden för aktiviteten kan vara för att vara lönsam.  Om en butik räknar med att en annons kommer öka omsättningen med 40 000kr och de rörliga kostnaderna för dessa produkter är 30000kr kan man räkna ut att de fasta särkostnaderna bör understiga 10 000kr för att aktiviteten ska vara lönsam.

Sedan är naturligtvis ingen aktivitet helt fristående från företagets övriga verksamhet. En annons för julkaktusar ökar kännedomen om butiken vilket kan ge merförsäljning  på sikt, eller så kan en kampanj vara negativ om det är en dålig produkt som ger företaget dåligt rykte eller om det är en aktivitet som tar för stort fokus eller tid från andra delar av verksamheten.

När en kampanj eller lansering är genomförd kan man följa upp med en lönsamhetskalkyl som visar om kampanjen varit lönsam eller inte.

Täckningsbidrag kan  användas för att beräka hur stor volym av en viss produkt man måste sälja för att det ska vara lönsamt. Den försäljning som täcker de fasta och rörliga kostnaderna kallas nollpunkten eller den kritiska punkten.

Ett exempel kan vara ett företag som säljer pennor och som planerar att lansera en ny penna. De rörliga särkostnaderna (materialkostnader etc.) är 1,25kr per penna och de fasta kostnaderna för tillverkningsmaskin och löner är 925 000kr.  Varje penna ger då ett täckningsbidrag före fasta kostnader (TB1) på 9,25kr  För att räkna ut hur många pennor som behöver tillverkas för att TB1 ska täcka de fasta kostnaderna kan man anta att X pennor måste säljas och man får då följande ekvation:

9,25 * X = 925 000

X = 100 000

Om företaget säljer 100 000 pennor uppnår man alltså den kritiska punkten och över denna nivå blir lanseringen lönsam om beräkningen stämmer. Naturligtvis finns en risk att kostnaderna eller intäkterna blir mindre än beräknat så man bör budgetera med en säkerhetszon som ligger en bit över önskad intjäning.

Lönsamhetskalkylen vid försäljning av 100 000 pennor ser då ut som följer:

Skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris för en produkt dividerat med försäljningspris kallar man för marginalen eller bruttovinst.  Om man köper in en vara för 210kr och säljer den för 280kr är alltså TB1 280-210 = 70kr.

Marginalen blir då 70/280 = 0,25 eller 25%

Man kan även beräkna nollpunkten för en hel verksamhet. Om en butik vill öppna en filial i en ny stad och man räknar med att 70% av omsättningen går åt till rörliga kostnader och att satsningens fasta kostnader för lokaler, löner, marknadsföring etc uppgår till 4,77 Mkr per år. Om man

För att räkna ut hur mycket man måste sälja för  för att  täcka de fasta kostnaderna kan man anta att man måste sälja för Xkr och man får då följande ekvation:

0,3 * X = 4,77 *10⁶

          X = 15,9 *10⁶

Nollpunkten ligger alltså vid en försäljning på 15,9 MKr.

Inkomster och utgifter

Det finns många begrepp för pengaflödet i ett företag.  Den som är oinvigd i termerna kanske tänker att utgifter, utbetalningar och kostnader är synonyma begrepp, men de avser lite olika saker. På samma sätt är inkomster, inbetalningar och intäkter inte synonyma begrepp.

Om ett Cafe köper in en kaffemaskin i februari för 60 000kr så har företaget en utgift på 60 000kr. Utgiften uppstår alltså vid anskaffningstillfället.  Utbetalningen av pengarna sker dock inte förrän fakturan ska betalas. Kanske företaget har en avbetalningsplan på 12 månader och ska således betala 5000kr per månad. Om den köps i februari betalar man alltså 50 000kr år 1 och 10 000kr år 2.  Definitionen på kostnad är en periodiserad utgift. Kaffemaskinen kanske håller i 5 år. Kostnaden för kaffemaskinen är således 12 000kr per år.

På samma sätt är en inkomst den ekonomiska erästtningen ett företag ska ha när den sålt en vara eller tjänst.  Inkomsten uppstår alltså vid försäljningstillfället, men inbetalningen sker alltså när själva betalningen görs.  Och intäkten är den periodiserade inkomsten.

Det företag som sålt kaffemaskinen har alltså följande

Beräkna ett företags soliditet och likviditet

Soliditet visar på företagets betalningsförmåga på lång sikt.

Det är viktigt att företaget har en väl avvägd mix mellan främmande kapital och eget kapital. En alltför liten del eget kapital gör företaget känsligt för eventuella framtida förluster. Man brukar använda begreppet soliditet för att visa hur mycket av företagets tillgångar som finansierats med eget kapital. Det egna kapitalets andel av företagets totala kapital ger företagets soliditet.

Soliditet = Eget kapital / Totalt kapital

Vad som anses som god soliditet beror på hur stabilt företaget och branschen är.  Men en soliditet på över 33% d.v.s. åtminstone 1/3 eget kapital anses ofta som god soliditet.

En minskning av företagets soliditet ska dock ses som ett varningstecken eftersom det innebär att det egna kapitalet minskar i förhållande till det totala kapitalet. Soliditeten visar alltså på företagets betalningsförmåga på lång sikt.

Likviditeten visar på företagets betalningsförmåga på kort sikt.

Kassalikviditet beräknas som  Likvida omsättningstillgångar / Kortfristiga skulder medans balanslikviditeten beräknas som omsättningstillgångar / kortfristiga skulder

Till likvida omsättningstillgångar räknas alla omsättningstillgångar utom varulager.  Som riktlinjer för ett stabilt företag brukar man ange att kassalikviditeten bör vara minst 1,0 och balanslikviditeten minst 2,0  eftersom företaget då kan betala alla sina kortfristiga skulder inom en relativt snar framtid.

Kapitaltillskott i aktiebolag

Den första insättningen av aktiekapital i ett aktiebolag görs när bolaget bildas och därefter kan ytterligare insättningar av aktiekapital göras av befintliga eller nya aktieägare när behovet av utökat aktiekapital uppkommer.

Enligt aktiebolagslagen (2005:551) måste aktiekapitalet uppgå till minst 50 000 SEK i ett privat aktiebolag och till minst 500 000 SEK i ett publikt aktiebolag.

Ett aktiebolags ägare kan i princip öka bolagets egna kapital på två huvudsakliga sätt; genom en ökning av aktiekapitalet eller genom ett tillskott till bolagets fria kapital.

Exempel: bokföra tillskott av aktiekapital genom kontoinsättning

Kapitaltillskott genom ökning av aktiekapitalet
En ökning av aktiekapitalet ska normalt beslutas av bolagsstämman Det krävs  minst två tredjedelars majoritet för att  en emissionen ska kunna ske med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, d.v.s. att de befintliga ägarna inte erbjuds delta i emissionen i relation till sina tidigare aktieinnehav.

En ökninga aktiekapitalet kan ske antingen genom nyemission av aktier, emission av teckningsoptioner med åtföljande teckning av nya aktier eller genom emission av konvertibler med åtföljande konvertering till nya aktier, men om bolaget behöver pengar snabbt är det nyemission av aktier som är aktuellt.

Nyemission av aktier
Nyemission av aktier kan ske antingen genom att hela det tillskjutna beloppet förs till aktiekapitalet eller att endast en del används till ökning av aktiekapitalet och resterande del (överkursen) förs till det fria egna kapitalet. En fördel med att låta en nyemission ske till överkurs är att bolaget får ”mer höjd” för att klara framtida förluster utan att förbruka delar av sitt registrerade aktiekapital. Villkor vid nyemmission av aktier regleras i Aktiebolagslagens 13 kap.

När ett aktiebolag ska genomföra en nyemission eller notera sina aktier på en börs ska normalt ett prospekt upprättas. Detta ska ge den som vill investera i bolagets aktier information nog att bedöma om man vill genomföra investeringen och ska i Sverige godkännas av Finansinspektionen. Det finns regler om vad prospekt ska innehålla, t.ex. en presentation av bolaget och dess ledning, årsredovisningar för ett antal år tillbaks i tiden och prognoser för bolagets framtida resultat.

Vid en nyemission erbjuds bolagets nuvarande aktieägare att teckna ett antal nya aktier, normalt beroende av det antal aktier som du redan har i bolaget, till ett bestämt pris, emissionskursen. Denna kurs bestäms av bolaget och ligger ofta något under rådande börskurs. Som aktieägare i ett bolag som gör en nyemission får du teckningsrätter. Om du inte vill teckna nya aktier, kan du sälja teckningsrätterna så länge de gäller.

Exempel: Bokföra nyemission av aktiekapital

Emission av konvertibler
En emission av konvertibler innebär att bolaget tillförs likvida medel i forma av lån samtidigt som långivarna med en begränsad risk får möjlighet att i framtiden bli delägare i bolaget. Liksom i fallet med teckningsoptionerna väljer innehavaren att nyttja optionen/konvertera skuldebrevet om bolaget har utvecklats positivt. Skulle så inte vara fallet återbetalas lånet på förfallodagen. Emission av konvertibler regleras i aktiebolagslagens 15 kap.
Emission av teckningsoptioner
Emission av teckningsoptioner skiljer sig väsentligt från de bägge andra typerna av ett ökat aktiekapital då bolaget normalt sett inte tillförs något kapital initialt. Detta instrument är därför normalt inte effektivt då bolaget har ett omedelbart behov av likviditetstillskott. En emission av teckningsoptioner används ofta för att ge anställda eller styrelseledamöter en möjlighet att, med begränsat risktagande, bli framtida delägare i bolaget. Förfarandet förutsätter att en mycket noggrann analys gjorts av skattesituationen för såväl bolaget som för de som ska teckna optionerna. Emission av teckningsoptioner regleras i aktiebolagslagens 14 kap.)

Öka aktiekapital genom fondemission

Aktiekapitalet kan också ökas genom en bokföringstransaktion där eget kapital eller ett ökat värde av andra tillgångar, förs över till aktiekapitalet, eller där balanserad vinst minskas och aktiekapitalet ökas. Detta kallas en fondemission.

Skälet till att bolaget gör en fondemission är normalt att man vill öka bolagets formella aktiekapital, vilket kan ha betydelse för bolagets kreditvärdighet.

Exempel: bokföra fondemission i aktiebolag (bolagsstämmobeslut)
En bolagsstämma i ett aktiebolag har enligt ett bolagsstämmoprotokoll beslutat att genomföra en fondemission (1:1) som innebär att 100 000 SEK skall flyttas från balanserade resultatmedel till aktiekapitalet.

Tillskott till bolagets fria kapital

Tillskott till bolagets fria kapital kan skaffas genom upplåning eller utnyttjande av leverantörskrediter.

Ett aktiebolag kan ta upp lån från aktieägare för att finansiera sin verksamhet kortfristigt eller långfristigt utan att det finns några egentliga begränsningar förutom att en skattepliktig ränteförmån kan uppstå.

En aktieägare får däremot enligt aktiebolagslagen (2005:551) inte låna pengar från eget aktiebolag men att låna ut pengar till sitt eget aktiebolag är vanligt för att öka likviditeten. Lån från aktieägare kan vara både långfristiga och kortfristiga. Kortfristiga lån från aktieägare (återbetalas normalt inom ett år) kan exempelvis uppstå om en aktieägare gör egna utlägg åt aktiebolag utan att omedelbart få ersättning för detta från aktiebolaget.

Ett lån från aktieägare kan vara förenat med ränta och då kan en skattepliktig ränteförmån uppstå för aktieägaren om lånets ränta är högre jämfört med en marknadsmässig ränta.

Exempel: bokföra långfristigt lån från aktieägare (kontobetalning)
Ett aktiebolag har lånat 100 000 SEK från en aktieägare i enlighet med ett rakt lån som skall återbetalas om 5 år.

Exempel: bokföra amortering och ränta på lån från aktieägare genom kontoinbetalning.
Ett aktiebolag har lånat 100 000 SEK från en aktieägare i enlighet med ett rakt lån som skall återbetalas om 5 år. Räntan på lånet är 4 % per år och amortering sker en gång per år. Under det här första året har en ränta om 4 000 SEK (100000*4 %) och en amortering om 20 000 SEK (100000/5) gjorts avseende lånet.

Redovisning vid nytt räkenskapsår

När ett företag har gjort ett bokslut för föregående år ska man vid den nya periodens början föra över posterna från balansräkningen till respektive konto. De noteras på samma sida på kontot som i själva balansräkningen vid slutet av föregående period.  Följaktligen redovisas tillgångar  på debetsidan av tillgångskonton och skulder t.ex. det egna kapitalet (företagets skuld till ägaren) på kreditsidan på lånekontot.  Boföringstekniska åtgärder   att ta hänsyn till vid nytt verksamhetsår är:

Avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar för ett konto (t.ex.  maskiner) redovisas på kreditsidan av tillgångskontot.
Man brukar kalla de poster som vid periodens början förs in på kontona för ingående balans (IB).

Periodisering av anläggningstillgångar
Om man under ett år har ett ingående värde för t.ex. bilar på 500 000kr och under året har köpt ytterligare en lastbil för 800 000kr och avskrivningsperioden är 5 år så kommer årets kostnad för lastbilarnas värdeminskning att bli 20% * (500 000 + 800 000) = 260 000kr. Denna redovisas på kontona avskrivning bilar och ackumulerade avskrivningar bilar.

Periodisering av varukostnader
Om en del av varulagret är osålt vid årets slut ska kostnaden för detta kvarvarande lager inte belasta det föregående året utan utgiften för varuinköpen ska periodiseras. Om varulagret vid årets slut t.ex. har ett värde av 50 000kr ska den del av varukostnaderna som avser ännu ej förbrukade varor beräknas och föras över från konto varuinköp till konto lager.
Saldot på kontot varuinköp förs sedan över till resultaträkningen.

Förskottsbetalningar, kundfodringar och skulder
Utgifter som vid bokslutet periodiseras s.k. interimsfodringar eller interimskulder  kan vara av fyra typer:
Förutbetald intäkt
Inkomster som redan bokförts och betalats men som inte utgör intäkt för detta år.¨
Exempel: bokföra förutbetalda intäkter för varor (bokslut)
En redovisningsenhet har skapat förskottsfakturor om 125 000 SEK inklusive moms som löpande har bokförts som vanliga kundfakturor. Momsen är 25 000 SEK (25 %) och har tidigare redovisats som utgående moms. Varuvärdet om 100 000 SEK är en förutbetald intäkt i redovisningsenheten eftersom varorna i dessa förskottsfakturor kommer att levereras först under nästkommande räkenskapsår.

Exempel: bokföra återföring av förutbetald intäkt (återföring)
En redovisningsenhet har under det föregående räkenskapsåret bokfört en förutbetald intäkt om 100 000 SEK för varor som under det här räkenskapsåret återförs i sin helhet.

Förutbetald kostnad
Utgift som redan bokförts och betalats, men som inte utgör en kostnad för detta år.
Exempel: bokföra förutbetald kostnad för lokalhyra (kontantmetoden)
En redovisningsenhet har erhållit en leverantörsfaktura om 5 000 SEK inklusive moms som avser lokalhyra för september år 2009, där momsen är 1 000 SEK (25 %). Vid bokslutet för räkenskapsåret mellan den 1 september år 2008 och den 31 augusti år 2009 kommer inte hyrestiden för denna utgift att utnyttjas varför en förutbetald kostnad om 4 000 SEK bokförs. Den förutbetalda hyreskostnaden från föregående räkenskapsår om 3 000 SEK har redan återförts i en tidigare verifikation.

Exempel: bokföra återföring av förutbetald kostnad för lokalhyra (återföring)
En redovisningsenhet har under det föregående räkenskapsåret bokfört en förutbetald kostnad för lokalhyra om 4 000 SEK som under det här räkenskapsåret återförs i sin helhet.

Upplupen intäkt
Inkomst som ännu ej bokförts och ej betalats, men som utgör en intäkt för detta år.

När företaget fakturerar de leverarde varorna krediteras inkomsten ett inkomstkonto, t.ex. 3010, försäljning varor. Eftersom likviden (inbetalningen) dröjer kan inte kassakontot debiteras utan beloppet debiteras ett annat tillgångskonto t.ex.  1510, kundfodringar. När beloppet betalas efter kanske 30 dagar omvandlas fordran till kontanter och och detta registreras på kreditsidan av kontot 1510, kundfodringar och debetsidan av t.ex. kassakontot 1910.

Exempel: bokföra upplupen intäkt för levererade varor (bokslut)
En redovisningsenhet har levererat varor till ett värde om 125 000 SEK inklusive moms under år 2013 men har fakturerat dessa varor först under år 2014. Redovisningsenheten har ett saldo på konto 1791 om 40 000 SEK från föregående räkenskapsår och skall under det här räkenskapsåret redovisa en upplupen intäkt om 100 000 SEK.

Upplupen kostnad
Utgift som ännu ej bokförts och ej betalats, men som utgör en kostnad för detta år.

Upplupna kostnader, kreditinköp bokförs  som en leverantörsskuld. Om man köper en lastbil för 800 000kr och betalar 300 000kr kontant och resten efter 6 månader bokförs händelsen genom att 800 000kr debiteras konto tillgångskontot Bilar medan 300 000kr krediteras tillgångskontot Kassa och 500 000kr krediteras leverantörsskulder.  Vid betalningen av leverantörsskulden efter  sex månader bokförs utbetalningen 500 000kr på kassakontots kreditsida och på debitsidan av kontot leverantörsskulder.

Exempel: bokföra upplupen kostnad för revision vid bokslut
En redovisningsenhet har beräknat att kostnaden för revision kommer att uppgå till 10 000 SEK under år 2013 men leverantörsfakturan från revisorn kommer att inkomma först under räkenskapsåret 2014. Under föregående räkenskapsår (2012) bokfördes en upplupen kostnad för revision om 9 000 SEK som fortfarande finns kvar på konto 2972.

 
Exempel: bokföra upplupen kostnad för konsultarvoden (bokslut)
En redovisningsenhet har under räkenskapsåret 2009 enligt en leverantörsfaktura från en konsult med fakturadatum under räkenskapsåret 2010 utnyttjat tjänster för 50 000 SEK inklusive moms. Momsen är 10 000 SEK (25 %) och 40 000 SEK utgör en upplupen kostnad under år 2009.

Exempel: bokföra upplupna lönekostnader (bokslut)
En redovisningsenhet betalar ut löner i månaden efter intjänandemånaden och i december under räkenskapsåret 2009 har de anställda tjänat in en bruttolön om 100 000 SEK som betalas ut den 25:e januari under räkenskapsåret 2010. Arbetsgivaravgiften på bruttolönerna beräknas till 31 420 SEK (31,42 %), kostnaden för semesteravsättning beräknas till 12 000 SEK (12 %) och arbetsgivaravgiften på semesteravsättningen beräknas till 3 770 SEK (31,42 %).

Exempel: bokföra återföring av upplupna lönekostnader (återföring)
En redovisningsenhet har under det föregående räkenskapsåret bokfört upplupna lönekostnader som skall återföras under det här räkenskapsåret. En upplupen lönekostnad om 100 000 SEK har bokförts på konto 2911, upplupna arbetsgivaravgifter om 31 420 SEK har bokförts på konto 2941, upplupna semesterlöner om 12 000 SEK har bokförts på konto 2920 och upplupna arbetsgivaravgifter på semesterskulder om 3 770 SEK har bokförts på konto 2941.

Vid bokföring av varuinköp och lager kan detta hanteras på två sätt.
Det ena är  att inköpen bokförs som en kostnad. När lagret sedan inventeras  vid årets slut så bokförs differensen på konto 4990.

Ex:
Bokfört varulager vid årets början 0
Inventerat varulager vid årets slut 100.000

Lager   14xx                      Debit  100.000:- (lagerförändring under året; 100.000 – 0)
Förändring lager 4990  Kredit   100.000:-

Vid inköp
Bankkonto 19xx                             Kredit 10000kr
Inköp varor och material  4010 Debit 8000kr
Ingående moms       2641             Debit 2000kr

Vid försäljning
Bankkonto 19xx                   Debit  25 000kr
Försäljning 3010                 Kredit 20 000kr
Utgående moms  2610      Kredit  5000kr

Det andra sättet är att du inte bokför någon inköpskostnad  utan istället  flyttar tillgångar  från kontanter till lager. Sedan bokför man varukostnaden på 4990 vid varje försäljning. Då bör man ha ett affärssystem som hanterar lagerbokföringen för att det skall bli enklast.

Vid inköp

Lager    14xx           Debit  10.000:-
Bankkonto 19xx    Kredit  10.000:-

Vid försäljning

Bankonto   19xx                   Debit  25.000:- (försäljningspriset)
Försäljning  3010                Kredit  25.000:-
Förändring lager  4990     Debit  10.000:- (varukostnaden)
Lager     14xx                        Kredit  10.000:-

Vid momspliktig försäljning så ska naturligtvis momsen också bokföras.

Den som driver ett aktiebolag måste hålla bolagsstämma minst en gång varje år och upprätta ett protokoll där besluten från bolagsstämman framgår. Bolagsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Ur ett juridiskt perspektiv har bolagsstämman funktionen att aktieägarna ska kunna besluta om bolagets affärer.  Om man driver ett aktiebolag som ensam ägare blir det naturligtvis mer av en formalitet, men det är ändå bra att varje år få ner företagets inriktning och beslut på papper även för sin egen skull.  Hur en stämma ska gå till regleras i aktiebolagslagen.

Det finns tre olika typer av bolagsstämmor;

Ordinarie bolagsstämma (årsstämma)
Den ordinarie bolagsstämman måste hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. Här avhandlas  t.ex. vad som ska ske med företagets vinst, fastställande av balans- och resultaträkning och frågor om ansvarsfrihet.

Föjande ärenden ska tas upp på årsstämman.

1. Val av ordförande på stämman.
2. Upprättande och godkännande av röstlängd.
3. Val av en eller två justeringsmän.
4. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad.
5. Godkännande av dagordningen.
6. Framläggande av årsredovisningen och, när så krävs, revisionsberättelsen.
7. Beslut om
   • fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen
   • dispositioner beträffande aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen
   • ansvarsfrihet för styrelseledamöter och den verkställande direktören.
8. Val av styrelse och i förekommande fall av revisorer.
9. Fastställande av arvoden till styrelsen och revisorerna.

Även andra ärenden ska tas upp om det är bestämt i lagen eller bolagsordningen.

Extra bolagsstämma
En extra bolagsstämma kan hållas när som helst under räkenskapsåret för att genomföra ändringar som kräver att aktieägarna samlas och ett stämmobeslut tas, t.ex. ändring av bolagsordningen.

Konstituerande bolagsstämma
En konstituerande bolagsstämma hålls i samband med att ett aktiebolag bildas. Här antas bl.a. en bolagsordning och en styrelse väljs.

Generella regler för bolagsstämmor är att en kallelse till aktieägarna ska i regel skickas ut minst två veckor före stämman med förslag på dagordning. Omröstning ska ske om någon av aktieägarna begär det och om två förslag får lika många röster har stämmans ordförande en utslagsröst. Beslut om ändrande av bolagsordningen är bara giltig om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av både de avgivna rösterna och de aktier som är företrädda vid stämman.

Traktamente innebär en ekonomisk ersättning för merutgifter som uppstår i samband med tjänsteresor.
Det kan t.ex. vara utgifter för mat och småutgifter (dagtraktamente) eller logi (nattraktamente).
Reglerna är samma för den som är anställd som för den som jobbar t.ex. för sitt eget aktiebolag.  Så länge ersättningen som betalas ut inte överstiger schablonbeloppen behöver bolaget inte registrera sig som arbetsgivare. Däremot måste kontrolluppgift lämnas.

Skattefritt traktamente
För att erhålla skattefritt traktamente i Sverige måste den anställde övernatta minst en natt, och tjänsteresan måste vara minst 50 kilometer från den ordinarie arbetsplatsen och bostaden. Traktamentet får heller inte överstiga de av skatteverket angivna schablonbeloppen.
Om någon annan än personen själv, till exempel arbetsgivaren eller en leverantör, betalat en måltid minskas traktamentet med hänvisning till att den anställe då inte haft några ökade måltidsutgifter.

Efter en längre tids vistelse på en och samma ort reduceras det skattefria dagtraktamentet, eftersom man kan utgå från att levnadskostnaderna sjunker vid en längre vistelse på en och samma ort. Nattraktamentet  behöver däremot inte reduceras även om tjänsteresan är längre än tre månader.

Efter tre månader kan arbetsgivaren därför bara betala ut 70% av maximibeloppet i skattefritt traktamente. För inkomståret 2012 ger 70% x 220 = 154 kr.

Den anställde behöver inte deklarera det skattefria traktamentet och får inte heller göra något avdrag. Arbetsgivaren ska markera det skattefria traktamentet med ett kryss på kontrolluppgiften.

 Utlägg
När en anställd gör utlägg för företagets räkning, och kvittot kan anses vara verifikation för företaget, är det en utgift i företaget och inte för den anställde. T.ex. om den anställde lägger ut för representation och i relativt nära anslutning till representationstillfället får tillbaka för sitt utlägg.  Arbetsgivaren har rätt till momsavdrag för sådana utlägg och de behöver inte redovisas  på kontrolluppgiften.

Kostnadsersättning och bilersättning
När den anställde använder är på tjänsteresa eller använder egen personbil för resor i tjänsten kan skattefri milersättning betalas ut med ett schablonbelopp (18,50kr per mil 2013).
Så länge kostnadsersättningarna för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa inte överstiger schablonbeloppen och att övriga krav är uppfyllda behöver inget skatteavdrag göras och inga ytterligare arbetsgivaravgifter göras.  Överstiger traktamente eller resekostnadsersättningar schablonbeloppen ska den överskutande delen behandlas som lön.
Arbetsgivaren har inte rätt till momsavdrag vid betalning av kostnadsersättning, även om moms ingår i den anställdes kostnad.

Bokföring av milersättning och traktamente i eget aktiebolag
Den som jobbar i eget aktiebolag kan antingen ta ut ersättningen för traktamente eller låta den stå kvar i företaget.

Om du ska ta ut pengar från företagskonto till ett privatkonto för t.ex. milersättning då bokför du så här:
Debet: 5618 Skattefri milersättning
Kredit: 1930 Bank

Om du inte vill ta ut pengarna, så bokför du så här:
Debet: 5618 Skattefri milersättning
Kredit: 2017 Egna insättningar

Traktamente utomlands

Även när en anställd reser utomlands i tjänsten kan arbetsgivaren betala ut traktamente som ersättning för ökade levnadskostnader.

Det skattefria beloppet är olika för respektive land och år.

2013 sänktes utlandstraktamenten för ett flertal länder. När utlandstraktamenten skulle fastställas tidigare tog Skatteverket hjälp av Sveriges ambassader runtom i världen för att bedöma kostnadsläget  i respektive land. Från och med 2013 har skatteverket  istället kollat restaurangpriserna med hjälp av ett brittiskt undersökningsföretag och kommit fram till att  beloppen i många länder tidigare satts för högt.

För 124 av världens länder sänktes därför traktamentesbeloppen 2013.  För Japan är det t.ex. en sänkning från 1 128 till 588 kronor och för Kina från 800 till 491. För Norge däremot innebar det en höjning med 177 till 976 kronor.

Driva eget har en smidig reseräkningstjänst där man kan få en  korrekt reseräkning för de flesta av jordens länder, efter att fyllt i  tider, resväg, antal mil med egen bil och  övriga utlägg.

Schablonbelopp Traktamente utomlands 2013

Halvdagstraktamente utomlands: Halvt normalbelopp.
Heldagstraktamente utomlands efter 3 månader: 70 procent av normalbelopp.
Privat övernattning utomlands: Halvt normalbelopp.

Med Office 365 kan du jobba när du reser, eller i sommarstugan. Hemma eller hos släktingar. Rättare sagt, var som helst och när som helst.  På gymmet, på tåget, hemma, hos kunden, cafeét eller till och med på kontoret. Upplevelsen är densamma oavsett om du använder dator, surfplatta eller mobiltelefon. Samma verktyg som du är van vid.

Informationen synkas automatiskt mellan enheterna  så att du alltid har den senaste informationen till hands. Du kan dela dokumenten med dina kollegor oavsett var i världen ni befinner er. Ni  kan ni ändå arbeta på precis samma sätt som vanligt.  Det enda som behövs är en internetuppkoppling och en enhet att arbeta på.

• Med Office 365 får du:
  – Videokonferenser i HD
  – Avancerad e-post
  – Förenklad it
  – Sociala funktioner för företag
  – All Office-funktionalitet

  Office 365. Jobba, där du är.

Detta är ett sponsrat inlägg

Alla som har hållit på med kundhantering och försäljning har med all säkerhet behövt jobba i flera olika system.
Kanske ett system för fakturering, ett annat för orderläggning osv. Kanske också en hel del manuellt arbete med egna listor i excel eller textdokument.
Detta leder vanligtvis till mycket extraarbete och att även om uppgifterna uppdateras i ett system så är de inaktuella i ett annat.

Men nu kan det vara ett slut på detta. Specter AB har lanserat ett till synes komplett affärssystem som dessutom är webbaserat och med tillhörande app så man kan komma åt informationen från mobilen.
I ett system har man kundhanteringssystemet och möjligheter att skicka offerter, orderläggning fakturering och bokföring. Det går dessutom att koppla på lagerhantering och koppling till webbutik och externa aktörer som klarna etc.
Finns det någon hake då? Det skulle möjligen vara priset. Om man ska driva en verksamhet i liten skala och vill ha flertalet funktioner så blir det ganska dyrt. Både månadskostnaden och uppläggningsavgiften. Men om man har en stor mängd kundkontakter kan det helt klart vara värt det. Man betalar per modul som man vill använda så man behöver inte betala för de funktioner man inte använder.

Oavsett om man har en liten enmansfirma eller ett litet större företag så kan det både vara tidskrävande och ineffektivt att sköta all ekonomi inom företaget.
Som enmansföretagare kan det ibland vara mer effektivt att ägna sig åt kärnverksamheten, och i ett medelstort företag kan det fortfarande vara för resurskrävande att ha en dedikerad ekonom eller ekonomiavdelning.
Då kan det vara bra med en extern aktör som kan sköta bokföring och annan ekonomi.
Man ska dock inte glömma bort att även om man lämnar över redovisning till en extern firma är det fortfarande man själv som företagsägare som ansvarar för att allt redovisas korrekt. Det är därför värdefullt att ha viss kännedom om redovisning och ekonomi även om man inte lägger sin tid på att sköta den dagliga redovisningen.
Visst kan det vara en fördel att följa ekonomin på nära håll då det ger en bra inblick i företagets tillstånd, men som sagt, som företagare hinner man inte alltid med allt själv. Speciellt om man inte har intresse eller tycker det är roligt med ekonomi har man naturligtvis glädje av att lägga ut de delarna på en extern aktör.

En extern ekonomibyrå kan tillhandahålla den bemanning som krävs för stunden för ekonomiredovisningen, vilket är värdefullt då arbetsfördelningen ofta inte är jämnt utspridd över året.

Det kan vara bra att välja en aktör som kan sköta alla ekonomisk redovisning, från fakturering och löpande löneadministration, till deklarationer och statistik samt arkivering, uppföljning och inkassoverksamhet.

En sådan aktör ör www.officefactory.se som kan tillhandahålla allt som krävs för att sköta företagets ekonomi.

Ofta kanske du som företagare fokuserar på att tillfredsställa ett behov hos kunden. Du tillverkar eller säljer något som kunden vill ha. Och det fungerar bra om kundens problem redan är lösta.
Men människor är mer benägna att hantera sina problem än att tillfressställa sina behov. Att lösa problemen kommer alltid före att tillfredsställa behoven.
Den som har ett trasigt växthus i sin trädgård kommer att vara mer benägen att få växthuset reparerat, än en person som inte har ett växthus kommer att vara att köpa ett växthus, även om denne väldigt gärna vill ha ett växthus i trädgården. Eftersom ett nytt växthus upplevs som något extra, utöver de grundläggande behoven, medans det trasiga växthuset upplevs som ett problem.

Så fokusera i första hand på att lösa kundens problem, snarare än att tillfredsställa behov.

När kundens problem är lösta kan denne gå vidare och tillfredsställa sina behov. Och de mest grundläggande behoven måste vara tillfredsställda först innan individen kan fokusera på de efterföljande behoven.

Nivå 1. De behov en människa först prioriterar är de grundläggand behoven mat, vatten sex och sömn. Samt att undvika smärta.

Nivå 2. När de fysiologiska behoven är tillfredställda börjar individen fokusera på saker som säkerhet och trygghet, en stabil vardag och fungerande rutiner.

Nivå 3. Om individen känner sig trygg kan hon söka efter gemenskap med andra människor, vänner, barn och kärlek. Alla vill känna att vi är en del av något större än oss själva.

Nivå 4. Ytterligare ett behov är behovet av uppskattning. Det kan handla om respekt, makt, kändisskap, men även självförtroende, kompetens och självrespekt.

Nivå 5. Behov av självförverkligande ligger på den femte och sista nivån i behovshierarkin. Detta är ett behov som ständigt förändras. Behovet av att vara den mest kompletta versionen av dig som du kan vara, att utnyttja alla dina resurser och potentialer.

Funderar du på att byta bokföringsprogram kan det vara lämpligt att göra det i samband med ett årsskifte.
Visserligen går det att byta närsomhelst. De flesta bokföringsprogram har standardfiler så att du kan importera bokföringen från ett system till ett annat.
Vi har tidigare tipsat om olika webbaserade bokföringsprogram.
Fördelarna med att ha bokföringen online är många.
Du pch din eventuella bokföringsbyrå eller revisor kommer åt den överallt och även om din dator riskerar att krascha eller tappas bort så finns bokföringen kvar.
Nackdelarna är att om du vid något tillfälle inte har en internetuppkoppling så kommer du inte åt bokföringen just då, samt att det finns en liten risk att företaget som tillhandahåller tjänsten går i konkurs eller får problem med sina servrar.

Därför är det klokt att välja en aktör som du litar på och som har säker backup av sina servrar.

E-conomic erbjuder bokföring online och har över 12 års erfarenhet och 100 000 kunder.
Du har gratis support via e-post, chatt eller telefon.

Just nu kan du prova e-conomic bokföring online gratis 30 dagar.

Att det rent ekonomiskt är osäkrare att vara egen företagare än anställd är ganska självklart. Man måste själv se till att hela tiden få kunder och se till att dessa betalar för sig. Det är mycket krångligare att söka  a-kassa om man blir utan jobb och risken är stor att man inte får någon a-kassa alls eftersom många driver sitt företag utan att ta ut lön om det börjar gå dåligt och först som sista utväg lägger ner företaget. Och eftersom a-kassan då beräknas på den inkomst man inte haft får man då också lägsta nivån av a-kassa. Medans den som är anställd och som blir av med jobbet får a-kassa baserat på sin lön. Och om företaget går i konkurs och inte kan betala ut lön får man lön från statliga lönegarantin.

Men det är inte bara kring det ekonomiska som osäkerheten är större som egen företagare. Som anställd har man ofta kollektivavtal  som har förhandlat fram en rad rättigheter kring försäkringar, semesterlön, ledighet på klämdagar, extra semester för de som är t.ex. över 40 år (antagligen för att de flesta som engagerat sig fackligt är just över 40 år, då är det lättare att förhandla till sig större fördelar för sin egen grupp än en liten fördel för alla anställda som man förhandlar för).

Den som är egen företagare har naturligtvis inget kollektivavtal utan får göra allt kringarbete själv, och om något går fel saknas kanske både försäkringar och rättsäkerhet.

Det fick Marcus Birro uppleva när han som ha själv uttrycker det ”fick sparken” från expressen efter att ha låtit sig intervjuas av en islamkritisk podd efter att ha blivit mordhotad, efter en tweet om islam.

Ja, man kan kritisera Marcus Birro för sitt ordval eftersom han inte var anställd och därmed heller inte kan bli avskedad, men antagligen väljer han det ordvalet när hans frilanskontrakt med Expressen sades upp på stående fot och då Expressen varit en av hans större uppdragsgivare. Han har utfört arbete åt Expressen sedan 2008.

Detta efter att Marcus Birro lät sig intervjuas av en podd som publiceras på den högerextrema sajten Exponerat.

Oavsett om du sitter i egna eller hyrda lokaler med ditt företag så gör du klokt i att se över brandskyddet i ditt kontor.

Naturligtvis har du antagligen en försäkring som ersätter materiella förluster vid brand och förhoppningsvis också inkomstbortfall under den period du är förhindrad att arbeta.

Men det kan vara så mycket mer som försvinner eller kommer till skada i en brand. Om det brinner i ditt hem är det förutom materiella förluster antagligen emotionella förluster t.ex. fotografier som inte ersätts av försäkringsbolaget.

Om det brinner i ditt kontor är det ofta essentiella uppgifter för företaget som försvinner.

Även om du har backup på bokföring och kundregister t.ex. genom att det lagras i molnet eller på en separat hårddisk någon annanstans finns det risk att anteckningar, pågående ärenden, viktiga telefonnummer etc försvinner och det kan ta månader eller år innan allt flyter på som vanligt igen. Eller i värsta fall blir avbrottet så omfattande att verksamheten går i konkurs.

Då blir det även i detta fallet en emotionell förlust utöver den ekonomiska förlusten.

Så se till att ha ett ordentligt brandskydd. Om du inte har en brandsläckare på kontoret kan ett kvarglömt ljus leda till att hela lokalen brinner ner, men om du har en brandsläckare är det större chans att du eller någon annan hinner släcka en eldsvåda innan den hinner sprida sig.  Bygghemma säljer brandskyddsprodukter till priser som ligger 25-30% under rekommenderade cirkapriser.

Det räcker inte med en bra idé och hårt arbete för att lyckas att skapa ett framgångsrikt företag. Det krävs dessutom tajming och kunskap.

Det krävs alltså att teknik, distributionskanal, marknadsbehov och affärsmodell finns på plats eller kan skapas för att ge en bra avkastning.

Det finns många exempel på där tajmingen varit fel i förhållande till någon av byggstenarna.

T.ex. när Ernst Malmgren och Cajsa Leander grundade boo.com fanns internet där som distributionskanal. Men de hade en alltför avancerad lösning för den teknik som fanns tillgänglig då och marknaden var heller inte mogen för denna typ av handel på internet vilket orsakade konkurs, medans många andra lyckades bättre några år senare.

Eller när Ulla Murman  på 1950-talet startade Stockholms Stenografservice, en form av bemanningsföretag. Uppskattat av kunderna, men lagen tillät inte denna typ av företag så hon fick  myndigheterna emot sig. Några årtionden senare, när reglerna ändrats finns en rad framgångsrika företag inom den branschen.
Vid varje förändring av samhälle, teknik, lagar, demografi eller kunskap skapas nya nischer där alla bitarna faller på plats och lägger grunden för en lyckad affärside, som inte skulle fungera vid en annan tidpunkt eller med andra förutsättningar.  Genom att identifiera hur företaget och affärsidéen ska vara utformad i förhållande till samhälle och tillgänglig teknik just nu kan man få en konkurrensfördel mot existerande företag eller andra aktörer med en liknande verksamhet.

Alla dessa förändringar ger utrymme för nya affärsidéer om inte de existerande aktörerna är tillräckligt snabba och modifierar sin affärsmodell.

En genväg till att se vad som kan fungera är att se vad som fungerar i andra länder med liknande utveckling och demografi.
Finns behovet i ett annat, liknande land och det kan tillfredsställas på ett lönsamt sätt, så gäller säkert samma sak  i Sverige.